Överaskning

David och jag satt och åt lunch igår. Plötslig så säger David. Om en timma ska du vara klar att åka. Var skulle jag och med vem? Började att fundera över vem som skulle kunna komma. Jag frågade David vad jag skulle ha på mig. Det jag hade gick bra. Men försäkerhets skull gick jag och duschade. När jag stod i badrummet och fixade håret hörde jag en röst utanför. Där stod Bodil, Anna, Sofia och Annika. Mina trogna musketörer från mitt gamla jobb. Det bar iväg till Malmö och lite olika övningar. En var LaserDome. Alltid lika kul. Denna gången sprang jag inte så mycket för att inte bli helt genom svettig. Vi åt middag på Rose Garden. De har sushi och en hel del annat. Jo vad jag åt. Jag som hade precis kommit igång med Beach -12. Det gör inget. Detta var en jätterolig kväll med mycket skratt och tokigheter som det alltid blir i det gänget. Det bästa var att jag inte visste att de skulle komma. Det är svårt att beskriva hur mycket det betyder för mig. Mina trogna vänner jag älskar er. Det är samtidigt svårt att ha kul. Det river i själen med vad som händer med Ella och jag känner mig inte skyldig för att jag har kul. Men det är svårt att komma hem och bli påmind igen att det inte är som förr. Man vill så gärna att det inte ska vara sant. Samtidigt är det som balsam på själen. Ett sätt att orka och kunna fortsätt i full fart framåt. 

Kniv i ryggen

Just nu funkar ingenting. Rektorn förstår inte vad vi vill. Försäkringskassan gör som de vill = godkänner inte att jag har varit hemma och vårdat mitt allvarligt sjuka barn. Just nu kan inte ens solen göra så att det känns bättre. Jag tål mycket och kan hålla mig ganska kontrollerad men nu börjar det bli förmycket. Tappade fattningen helt idag när FK ringde. Vad gör de med oss föräldrar som kämpar för att våra sjuka barn ska få ha det bra. Vi mår bara sämre och detta gör det inte lättare. Jag vill INTE ha med FK att göra. Jag är illa tvungen. Är det fel att vilja vara med sitt barn. Ta vara på de sista godbitarna. Det är nog inte många föräldrar som kan lämna bort sitt sjuka barn och fortsätta jobba som innan. Jag kan inte det. Därför är jag glad att det finns den chansen att kunna ta hand om Ella. I det svenska rättsamhället anses man vara oskyldig tills annat bevisar det. Av FK räknas man vara en fuskar tills det man har själv bevisat att man inte är det. Jag ansöker inte om det omöjliga bara att få en möjlighet att ta hand om min dotter.