måndag 12 september 2011

Orka

Vissa dagar vill jag bara ge upp. Är det meningen att man ska kunna klara av detta. Hur ? Hur skall man finna orken? Orka gå upp på morgonen och börja om. Se sin värsta mardröm bli sann. Det borde vara förbjudet att mista sina barn.
De föräldrar med barn som finns i Ellas närhet ska vara stolta. Många barn visar Ella en helt otrolig kärlek och ömhet. Många springer bara förbi men ändå ser de henne. Klappar henne på handen, säger hej eller säger något de vet Ella gillar. Ella blir väldigt glad. Mitt hjärta fylls med glädje över dessa barn. Det tar alltid lång tid att hämta barnen, många stanna o pratar med Ella. Tim är inte så road alltid, han vill ofta hem.
Det är i de små händelserna jag hittar orken och i de människorna runt mig. Det fantastiska stöd vi har fått av våra vänner. Ringer och gör sig påminda när man själv inte orkar. För skulle det varit upp till en själv hade inget hänt. Man orkar inte ring runt o säga, Idag är det skit dåligt, idag oxå.
Jag är inte den samma idag som jag var för ett år sedan och kommer aldrig att bli igen. Jag kanske påminner om den jag var men ändå inte. När jag jämför då o nu så är det mycke som skiljer, det kanske inte syns på utsidan. Men här inne är det ett stort håll i mitten. Jag vet inte vad som ska finns där inu. Vissa bitar kommer att läggas på plats och vissa hittar jag aldrig.
Igår tittade jag på film från sälen. Det är 1 ½ år sedan vi var där. Man fattar inte att det är Ella som kommer åkade på skidor med David bakom sig. Var tog den tjejen vägen. Hon finns men, ändå inte. Jag vill SÅ ha henne tillbaka.
En dag kanske kommer de på en medicin som botar men det kommer aldig att bli den tjejen igen.
Det är alltid en tröst att vi hann göra vissa saker innan det var för sent. Solsemester och skidsemester. Resten av våra liv kommer alltid att präglas av detta och påverka våra beslut. Vad kan vi göra och inte. Det svåra är att Tim inte ska få stå tillbaka, hamna i skuggan. Mycket rör sig runt Ella och mycket ska röra sig runt Tim. Det kämpar både jag och David med, varje dag.

1 kommentar:

Unknown sa...

Ni är underbara föräldrar och ert fokus på att inte glömma Tim kan ingen ta miste på!

Alla är och kommer bli mer påverkade av Ella. Ni får många positiva påverkningar som ni kanske mitt i eländet inte tänker på. Ni lär er uppskatta det lilla, vad som är viktigt och inte viktigt och ni fylls med en kärlek till livet och andra medmänniskor. Många av oss andra lär oss aldrig detta.

Tim får lära sig tidigt och växa upp och bli en underbar man som har det där extra som bara livets prövningar kan ge.