Varje dag

Varje dag bryter jag ihop och varje dag reser jag mig upp igen. Hur länge och hur många gånger orkar man att resa sig. Har inget val jag måste. Ellas glädje och livslust värmer mitt mörka hjärta, det lyser upp det mörkaset hörnen. Även de mörkaste dagarna har hon ett leende att ge mig. Ella vissar så mycket kärlek till dem människor runt henne.
Ibland undrar jag hur mycket hon kan ta in, vad kommer hon ihåg och hur mycket hon kan se. På sjukhuste var det tydlig att hon kommer ihåg olika personer. Första gången hon träffade en ny sköterska eller en ny läkare lyste hon upp som en sol. Andra gången blev hon "bara" glad och det märktes att hon kom ihåg.
Det är de små sakerna som gör att man orkar. Ett tag gick vi bara bakåt och nu känns det som vi äntligen går framåt. Men jag vet ändå att det kommer bara att bli värre. Vi jobbar hela tiden i motvind.