Framtiden?

Jag har aldrig gjort en 10 årig framtidsplan. Har haft en ide om vad jag skulle vilja göra och ha. Men sedan Ella blev sjuk så finns det inte så mycket planer. Det jag drömmer om nu är sådant som jag har viljat göra länge. Det känns som om jag väntar på det som komma ska och efter det så vet jag inte. Just nu så jobbar vi för att Ella ska ha det bästa och må bra. Men sen? Jag har svårt att se hur jag ska kunna leva vidare med glädje, då mina barn är min gäldje. Ibland tappar jag andan när jag tänker på vad som kommer att hända. Vad ska jag göra? Jag har fått en mycket lång tid att förbereda mig på vad som kommer att ske. Man kan nog inte förbereda sig nog för vad som kommer att hända. Ibland lyckas jag att stoppa undan de känslorna. Men som gubben i lådan hoppar de upp igen. Man vet aldrig när de kommer, känslorna. Oftast i en pressad tid. Varje gång Ella blir jätteglad eller överlycklig så blir jag lika mycket olycklig. Jag måste en dag leva utan hennes glädje. Hur gör jag?